I helgen frågade en kompis mig lite saker angående ett bilköp han funderade på. Bilen han tittar på kostar ca 160 000 kr och han har ca 85.000-90.000 kr på sitt sparkonto. Han frågade om hur mycket jag tyckte att han skulle ta från sitt sparkonto och hur mycket han skulle låna.
Jag gick inte på med min egentliga ekonomiska åsikt då svaret hade blivit:
- Har du 90.000 kr som du vill köpa bil för så använder 90.000 - försäkring(år)-skatt(år) - 5000 kr i reparationer till att köpa en bil som du faktiskt har pengar till.
Skälet var att han sa att han måste ha kvar en buffert. Det satte igång tankarna på mig då en buffert är något som jag läst mycket om hos andra ekonomibloggare under den senaste tiden. Jag började fundera på hans livssituation och insåg snabbt att han har inte alls ett lika stort behov av en tilltagen buffert som jag.
Storleken på en buffert är personlig och baseras inte på mängden inkomster. En buffert bör baseras på utgifter och risk. T.ex. om hans kyl går sönder om ett år så ringer han sin hyresvärd och får en ny. Om vår kyl/frys går havererar om ett år så får vi köpa en ny. Det minskar hans risk för att få en större oväntad kostnad.
Själv har jag varit ganska dålig på just buffertsparande men om det händer något så har jag pengar som jag har avsatt till annat att ta till. Jag får ta och räkna ut en buffertsumma som passar oss och våran utgifter och risker. Då får vi ett skräddarsytt sparandemål. Precis som att arbeta med en budget så är buffertsumman något som jag måste jobba med ständigt dvs. om jag skaffar mig en ny utgift eller risk så ökar summan och tvärtom.
2 kommentarer:
om man bor i eget hus så kan behovet av buffert vara jätte stort! Vad händer om pannan går sönder osv...taket skall bytas mm...själv bor jag i ett parhus som är en bostadsrätt. Om pannan går sönder fixar värden det, men inte kylskåp mm... nu när det diskuteras friköp vill jag minst ha 75 000 kr i buffert till vårt blivande hus. Minst.
Rika människor har skruttiga bilar, har jag hört. :)
Skicka en kommentar