Trots att jag försöker hålla mig ifrån att prata ekonomi med folk runt mig så slinker det ofta ut ett litet tips eller liknande. Det känns som att jag lärt mig ganska mycket senaste året och det dyker upp en själviskt känsla av att hålla inne på information som andra kan spara pengar på. En del lyssnar och agerar när de får ett tips, andra skrattar och så finns det de som säger:
-Äh, lägg av, du måste leva också!
Vad de menar är att en person som sparar inte får ut lika mycket av livet som en person som fokuserar på att spendera. Jag kan endast prata för mig själv men jag tycker att jag lever bättre nu än någonsin tidigare. Att spara och tänka ekonomiskt är inte jobbigt mer än kanske första tiden men sen går det av bara farten.
Även om jag inte kommit så långt i mitt sparande hittills så har jag ändå mer pengar nu än jag någonsin haft tidigare. Min sambo har studerat i snart 1,5 år och det är under den tiden jag samlat ihop pengarna trots att hon naturligtvis får ta stor del av mina inkomster.
Det är inte bara pengarna som är sparade på lång sikt som har ökat, jag har mer pengar på alla konton (även de kortsiktiga). Förr kunde jag tacka nej till saker för att jag inte har råd, nu kan jag tacka nej trots att jag har pengar. Saker och ting har helt enkelt kastats om på prioriteringslistan och kontona växer samtidigt som att jag känner att jag får ut mer av mina dagar. Det känns alltid som att jag har pengar till det jag verkligen vill göra och den lyxen har jag inte haft tidigare.
-Äh, lägg av, du måste leva också!
Vad de menar är att en person som sparar inte får ut lika mycket av livet som en person som fokuserar på att spendera. Jag kan endast prata för mig själv men jag tycker att jag lever bättre nu än någonsin tidigare. Att spara och tänka ekonomiskt är inte jobbigt mer än kanske första tiden men sen går det av bara farten.
Även om jag inte kommit så långt i mitt sparande hittills så har jag ändå mer pengar nu än jag någonsin haft tidigare. Min sambo har studerat i snart 1,5 år och det är under den tiden jag samlat ihop pengarna trots att hon naturligtvis får ta stor del av mina inkomster.
Det är inte bara pengarna som är sparade på lång sikt som har ökat, jag har mer pengar på alla konton (även de kortsiktiga). Förr kunde jag tacka nej till saker för att jag inte har råd, nu kan jag tacka nej trots att jag har pengar. Saker och ting har helt enkelt kastats om på prioriteringslistan och kontona växer samtidigt som att jag känner att jag får ut mer av mina dagar. Det känns alltid som att jag har pengar till det jag verkligen vill göra och den lyxen har jag inte haft tidigare.
Så visst känns det som att jag lever livet även om det tydligen inte syns.
4 kommentarer:
Lite komiskt att jag hittade ett inlägg med liknande tankar på Minnas blogg som publicerades en timma innan mitt inlägg.
http://minnastankar.blogspot.com/2009/10/snart-ett-ar-med-kopstopp.html
Hon började skriva sin blogg i oktober förr året och jag i november. Kanske är det vanliga tankar ca 1 år efter att en person börjat ta tag i ekonomin på allvar?
man börjar nog prioritera annorlunda. Det stämmer att första tiden är tuff. Men nu känns det mycket lättare och jag trivs bättre i livet med att ha koll och känna mig trygg. Jag känner mig mycket rikare. Nu kan jag kanske ta den där resan jag har funderat på, men det känns inte värt det! Det får bli senare. Nuförtiden uppskattar jag livet mer! =)
du och minna har gått igenom en stor förvandling. Gillar era bloggar. Era bloggar ger så mycket och känns väldigt naturliga. Tack.
Mvh: camilla
Tack för ditt inlägg Camilla, det var riktigt kul att läsa!
Skicka en kommentar