onsdag 16 september 2009

Tillbaka till lågstadiet

Att det varit lite färre blogginlägg denna vecka än tidigare veckor beror varken på motivationsbrist eller skrivkramp. Ett kort och olämpligt svar på mitt långa brev till vår tidigare jurist fick mig att koka. Två rader som svar där den ena var:
"Du har ingen laglig grund att motsätta dig fakturan!"

Den raden tryckte på de rätta knapparna och det började utväxlas en hel del e-post mellan mig, den biträdande juristen och ännu en jurist på advokatbyrån. Jag började lite lugnt med att skriva varför jag faktiskt har en laglig grund att bestrida fakturan som skickats till mig.

Tyvärr blev det en väldigt uppeggad stämning och det slutade med att jag drog kopplingar mellan advokatbyråns insatser och bedräglig verksamhet. Motparten var inte sämre utan skickade kommentarer där de hänvisade till att jag skötte vissa delar av konversationen på arbetstid och att de undrade hur företaget såg på detta. En riktig lågstadienivå helt enkelt.

Kvällen har jag lagt på att renovera eller rättare sagt nybyggnation. Jag gjorde vindspalter i vårt förråd vilket gav mig ett par timmar och tänka på allt. När jag sammanfattade mina tankar och försökte se det ur vår jurists ögon så kände jag att jag faktiskt gått på för hårt på vissa punkter och att jag borde agerat tidigare med mina klagomål istället för att komma med allt efteråt. Jag kom även på att timdebiteringen som de hade satt på fakturan var högre än det pris jag fick muntligt av honom i första kontakten.

Det var bara att krypa fram till datorn och skriva en e-post med vänligare ton där jag även ber om ursäkt för flera delar. Samtidigt framhäver jag att vi inte var nöjda med insatsen och att han borde ta åt sig av vissa delar som konstruktiv kritik inför framtiden. Jag tog även upp detta med priset och hänvisar till att "rätt ska vara rätt". Vi får se om min vänligare ton och mina ursäkter ger en större påverkan på priset än mitt tidigare stormangrepp. Vi slipper iaf att skiljas åt som fiender.

Jag har faktiskt aldrig och kommer aldrig att skriva ett blogginlägg på arbetstid. Det jag har fuskat med är att publicera och skriva kommentarer samt läsa andra bloggar. De inlägg jag skrivit på jobbet har skett på lunchrasten eller efter arbetstid. Sen har jag ändrat publiceringstiden till ett annat tillfälle flera gånger. Den mängden av fusk anser jag vara ok då jag ofta jobbar mer än 8 timmar per dag (utan övertidsersättning) och har frihet under ansvar dvs. gör som du vill så länge verksamheten fungerar och vi når dit vi ska.

2 kommentarer:

x sa...

Lugn nu. Ingen som dömmer dig för att du skriver blogginlägg på arbetstiden. Snarare så som man ska göra, fören nytta med nöje.. ;)

Auri sacra fames sa...

*hehe*
Det var inte så att jag trodde att någon här skulle ha emot ett par blogginlägg som skrivits på arbetstid.

Det är jag själv som tycker att det är fel och jag gör ingen arbetsnytta om jag skriver ett inlägg. Däremot kan det vara skönt med en mental paus då jag läser vad Ni andra skriver (vilket går något snabbare).

Blev en naturlig koppling till juristens kommentar då han trodde att han kunde skrämma mig med en sådan rad i sin e-post men det eldade bara på mig ännu mer.

Tyvärr så löses inga problem på den diskussionsnivån som vi hamnade i...